Synundersökning · synfel

Långsynthet (hyperopi) – när närseendet anstränger ögat

Långsynthet kallas också översynthet eller hyperopi. Den smyger sig ofta på som trötta ögon, huvudvärk och en känsla av att läsning kräver mer kraft än den borde. Här reder vi ut vad som händer i ögat, vilka symtom som är typiska, hur plusglas korrigerar synen och vad som skiljer långsynthet från ålderssynthet.

Redaktionell bild till artikeln Långsynthet (hyperopi) – när närseendet anstränger ögat
Redaktionell bild: Långsynthet (hyperopi) – när närseendet anstränger ögat

Vad är långsynthet?

Långsynthet är ett brytningsfel där ögats optik är för svag i förhållande till ögats längd. Ögat är ofta aningen för kort, eller så är hornhinnan för svagt böjd, så att ljuset fokuseras bakom näthinnan i stället för precis på den. Namnet är lite missvisande: alla långsynta ser inte automatiskt skarpt på långt håll. Det som är gemensamt är att närseendet kräver mest arbete.

En sak gör långsynthet speciell. Ögat kan nämligen kompensera genom att spänna sin egen lins, en förmåga som kallas ackommodation. Yngre personer med mild långsynthet kan därför ofta se skarpt både på avstånd och nära håll – men till priset av att ögats muskler hela tiden arbetar. Det är den dolda ansträngningen som ofta ger besvären, snarare än suddighet i sig.

Symtom: hur känns långsynthet?

Eftersom ögat kompenserar märks långsynthet ofta som trötthet snarare än oskärpa. Huvudvärk är ett av de vanligaste tecknen på ett okorrigerat synfel, och vid långsynthet kommer den gärna efter en stund av läsning, mobilanvändning eller skärmarbete. Många beskriver att bokstäverna ”flyter ihop” mot slutet av dagen eller att de behöver hålla mobilen längre bort.

Typiska tecken på långsynthet

  • Trötta, ansträngda ögon efter närarbete
  • Huvudvärk vid läsning, mobil eller dator
  • Suddig eller flytande närsyn, ibland även på avstånd
  • Behov av att blunda eller pausa för att ”ställa om” synen

Orsaker – ögats form och brytkraft

Bakom långsynthet ligger oftast att ögat är för kort, så att avståndet mellan hornhinnan och näthinnan blir mindre än optimalt. Då hinner ljuset inte fokuseras färdigt innan det når näthinnan, och fokuspunkten hamnar bakom den. Synfelet är ofta ärftligt och varierar i grad. Många barn är dessutom lätt långsynta från början, vilket vanligtvis minskar i takt med att ögat växer.

Så korrigeras långsynthet

Långsynthet korrigeras med plusglas, som är konvexa och förstärker ögats brytkraft så att bilden hamnar rätt på näthinnan. Det avlastar samtidigt ackommodationen, vilket är därför många upplever att huvudvärken och tröttheten släpper när de väl fått rätt glasögon. Vid lägre styrkor används glasen kanske mest vid läsning och skärmarbete, medan högre styrkor ofta bärs hela dagen.

Vill du slippa båge fungerar kontaktlinser med plusstyrka lika bra. I ditt synrecept känner du igen långsynthet på ett plustecken framför sfärvärdet, till skillnad från närsynthetens minustecken – mer om enheterna finns i vår guide om dioptrier. Har du även astigmatism kombineras plusstyrkan med en cylinder; läs mer under astigmatism.

Glasögon och linser med plusstyrka finns hos de flesta optikbutiker. Hos Mister Spex väljer du båge och anger din styrka direkt i beställningen. Eftersom priser och villkor kan ändras löpande lönar det sig att jämföra – se butikerna våra besökare väljer mest längre ner.

Långsynthet eller ålderssynthet?

Det är lätt att blanda ihop långsynthet med ålderssynthet (presbyopi), eftersom båda gör närseendet besvärligt. Men orsaken är helt olika. Långsynthet beror på ögats form och kan finnas hela livet, även hos barn. Ålderssynthet beror i stället på att ögats lins gradvis blir stelare och sämre på att ställa om fokus, något som börjar märkas runt 40–45-årsåldern och drabbar i princip alla med tiden.

Man kan dessutom ha bådadera samtidigt. Är du långsynt sedan tidigare kan ålderssyntheten göra att du märker av det tydligare ju äldre du blir. För närseende vid ålderssynthet finns både läsglasögon och progressiva glasögon som hanterar flera avstånd i samma glas. Vilken lösning som passar dig avgörs vid en synundersökning hos legitimerad optiker. Vid plötsliga synförändringar eller andra ögonbesvär bör du kontakta vården eller läsa mer på 1177.

Behöver du glasögon med plusstyrka?

Vi har jämfört de optikbutiker våra besökare oftast väljer för glasögon och linser – pris, sortiment och leverans.

Se bästa butikerna

Vanliga frågor om långsynthet

Vad är skillnaden mellan långsynthet och ålderssynthet?

Långsynthet beror på ögats form – ögat är något för kort eller bryter ljuset för svagt – och kan finnas i alla åldrar, även hos barn. Ålderssynthet beror i stället på att linsen stelnar med åren och uppstår vanligen runt 40–45-årsåldern. Båda gör närseendet besvärligt, men orsaken är olika.

Hur märks långsynthet?

Vanliga tecken är ansträngd och suddig närsyn, trötta ögon, huvudvärk och att läsning eller skärmarbete känns jobbigare än det borde. Yngre med mild långsynthet kan ibland kompensera och se skarpt ändå, men ögat får då arbeta extra hårt.

Hur korrigeras långsynthet?

Med glasögon med plusglas eller kontaktlinser med plusstyrka. Plusglaset förstärker ögats brytkraft så att bilden hamnar på näthinnan. Hur mycket du behöver framgår av synreceptet, där långsynthet anges med ett plustecken.

Är långsynthet ärftligt?

Ja, långsynthet är ofta ärftligt och förekommer i familjer. Många barn är dessutom lätt långsynta från början, något som ofta minskar när ögat växer. En synundersökning visar om och hur mycket du behöver korrigera.